Cellulit och bristningsacceptans!

Godmorgon från mitt alldeles fantastiska rum hemma i Småland! Hjälp va jag längtar tills renoveringen är klar här nu så man kan börjar vara här oftare, så rogivande!

Rasmus hjälper till att spackla och måla och jag har suttit med nästa veckas vlogg som kommer upp på måndag. Ännu en självkärleksmåndag dyker upp och då det är början av året och media totalbombaderas med tips på dieter, förbränningsträning och krämer för  bristningar och celluliter vill jag ta upp just det, bristningar och celluliter! Vi har dom, dom är våra och jag vill helt enkelt berätta för er i den videon att ni ska acceptera dom och att ni inte behöver göra något åt dem, inget alls!

Nu ska jag fortsätta klippa så den är helt klar tills på måndag och sen ska jag sätta mig med bokföringen som snart måste vara klar 🙂

Puss!!!

Fortsätt läsa

Nyårsresumé 2017 – Del 1!

Godmorgon lördag! Julen vad stressig och skickade som tack för sig en förkylning, igen… Alltså hur mycket har jag varit sjuk detta året? Inga småförkylningar heller direkt utan infektioner utan dess like. Öroninflammationer och bihåleinflammationer har man ju lyckats bocka av på listan detta året iaf. CHECK! Jag tänkte det skulle vara kul med en liten nyårsresumé av året som varit. Det har ju hänt extremt mycket. Jag minns hur sur jag blev på Casandra när hon den första januari sa” Ja men snart är det jul och nyår på nytt”. För helvete, chilla lite tänkte jag men ack så sant. Nu står vi här igen. Beredd att tacka för allt vad 2017 har att erbjuda och att imorgon välkomna allt vad 2018 har att erbjuda. Jag sitter nu med mina mål inför kommande året. Jag ska bjuda på dem här också sen tänkte jag, men först, nyårsresumé ala fia, part one!!!

Januari:

Januari bjöd nog inte på så jättemycket egentligen. Jag minns att jag längtade bort och att jag övervägde att åka och hälsa på Hanna och Philip i Thailand. Men tanken på att åka iväg själv skrämde mig, något jag förmodligen hade klarat av idag. Jag sålde min gamla smygan, min käraste bil som rullat sen jag tog körkort 2007, några tårar föll minsann. Mamma fyllde de stora 50 och det firades!

 

Jag fick också äran att vara med i första numret av Womens Health som en kroppspositiv förebild, det var stort, riktigt stort och början till något som skulle komma att bli mitt yrke på deltid.! <3

Februari:

mde

Februari liknar januari. Den bestod av radioprat, jobb på TM och hemma, bruncher och bokning av sommarens resa, Kambodja. Casandra blev nominerad till Årets Unga Företagare i Laholm, vann tyvärr inte meeeeen det var en mycket trevlig fest man fick joina 🙂

Mars:

Mars bjöd på framgångar för IAMPROUD med både föreläsning i en kyrka utanför Varberg och en workshop uppe i Nynäshamn för Jossans tjejgrupp! <3 Tacokvällar med nära och kära och…

årets första solstrålar hemma i stugan i Värnamo. Nu längtade jag efter våren. Våren 2016 var här ett minne blott och ett enda stort mörkt hål. Jag mindes inget från den våren och jag hade höga förväntningar på våren som var på väg följt av en fantastisk sommar!

April:

Äntligen! April, April, April! Årets första grillning, påsk, glass och frukost på stans första uteservering. Kallt som fan var det, både på frukosten ute och grillpremiären men vem bryr sej!? Det var officiellt vår. Efter en lååååång och tung vinter var det äntligen ljust länge och värmen började närma sig med stormsteg!

Mysigaste besöket av Flisan i slutet av april fick inleda maj månad. Uteservering på Bulls, deras hamburgare och återigen svinkallt men ack så härligt. Jag minns jag var lycklig. Det är något speciellt med våren, det gör något med kroppen, eller hur? Man blir så galen, sprallig och lycklig… Det längtar man efter, verkligen, efter månader av mörker! Oh vad jag fylls av energi!!

Maj:

Roligaste kvällen på Weeks Out på Boom Boom Room, vilka vänner och vilken lycka!! En valborg hemma med föräldrar och syskon med respektive, det var liksom inte mer jag kunde begära just nu! Konstigt, hur nöjd man är under våren. Nu tycker jag att längtar efter så mycket, det känner jag aldrig på våren, jag är bara nöjd och så glad. Som på bilderna.

Och så kom värmen! Maj måste varit den varmaste månaden på hela förra året? det var inte längre kyligt om kvällarna och grillkvällarna blev allt fler. Mer och mer kläder kunde tas av och tillslut kunde man njuta av barbent även på kvällen. Simone och jag började fota, oj som vi fotade, på alla möjliga ställen. Och jag älskade det, att få spendera tid med henne men också stå framför kameran. Hon är grym, vi är grymma!

Festligheter hos Maasings med årets största och roligaste fest för att sedan låta bilen rulla upp till Stockholm för mitt livs första Bodouirfotografering med en sliten Pernilla vid min sida, hjälp va det händer grejjer i Maj!!!!! Maj va månadens månad!

Årets första dopp och grillning med mina tjejer i ett helt magiskt Halmstad. Alltså Halmstad, tack för att du har slukat mig. Dina vyer får mig att aldrig någonsin vilja flytta härifrån. Du har vunnit mig, och hela mitt hjärta!

Juni:

Juni maxades… av lite allt möjligt skulle man kunna säga. Jag hade aldrig tidigare besökt Summerburst och hade bestämt att år 2017 skulle bli det året då jag gjorde allt jag kände för. Så jag maxade och körde Summerburst gånger två. Först Göteborg och sen Stockholm. Stockholm vann, med hästlängder. Roadtrip, öroninflammation, hotell och Justin Bieber med ett grymt härligt jävla gäng. Finns det något som slår det? Nej jag tror faktiskt inte det. Okej, öroninflammationen hade jag kunnat leva utan, verkligen. Men av någon konstig anledning var den helgen en utav de roligaste på hela året!

Hem från Stockholm för att påbörja en antibiotika kur och sen packa om väskorna för KAMBODJJA! Alltså, jag finner inga ord för Kambodja, vilke land och vilken resa. Tack juni, tack älskade juni!

Part one detta hörrni, åh va det fick mej att längta efter sommaren. Imorgon är det självaste nyårsafton och då kommer resterande händelser från 2017, kanonåret! <3

Fortsätt läsa

Hur berättar man för två barn, på 10 och 7, att deras pappa inte kommer hem mer?

Jag har länge funderat på detta inlägget faktiskt. Jag vet att jag nämnde det här på bloggen för någon månad sen att jag skulle ta upp det, men sen har jag inte hittat något direkt bra läge känns det som, tills nu.

Jag var 10 år och min lillebror 7 när vi kom hem från Varberg, till en sommarstuga full av gråtandes släktingar. Det var sommaren 1999 och jag och min bror hade helt ovetandes spenderat en helt vanlig sommardag på Gätteröns klippor. Mamma kommer fram, med tårarna rinnandes ner för kinderna, sätter sig på huk framför mig och min bror och berättar att pappa har gått bort. Gått bort? Vart? Och hur länge?

Jag minns det så jäkla tydligt, jag kommer ihåg precis hur allt ser ut runt omkring oss och det mesta av vad som sas och hände. Ett utav väldigt få minnen jag har från denna tiden som är relativt tydliga.

Hur berättar man för två barn, på 10 och 7, att deras pappa inte kommer hem mer? Att han valt att ta sitt liv? Detta av flera olika anledningar, men huvudsakligen pga alkoholism och psykisk ohälsa. Det krävs mycket för att man ska våga ta sitt liv, och det är först nu, några år tillbaka i tiden, som jag har kunnat acceptera hans beslut. Väljer man självmord ser man inget annat än mörker, även om det innebär att lämna en fantastisk fru och två barn kvar här. <3

Till sommaren är detta 19 år sedan hörrni och som sagt, det är något jag valt att inte direkt prata om, förens nu, då jag kände mej redo samt tyckte att läget passade väldigt utmärkt.

Här har ni nämligen en stora anledningen till att jag oftast väljer att avstå från just alkohol. Jag kallar mig själv allergisk, min kropp stöter ifrån sig det vid förstora mängder och därav, väljer jag i stort sätt alltid att avstå från det helt.

Julafton blir alkoholfri för min del, likaså nyårsafton. I samband med detta postar jag två bilder på Goddrycks fantastiska, alkoholfria bubbel. Det kunde inte bli lägligare enligt mig. Genom att göra det skänker nämligen Goddryck 2000:- till en välgörenhetsorganisation som jag själv får välja. Med tanke på min barndom valde jag givetvis IOGT-NTO! Alkoholen tar alldeles för stor plats i mångas liv idag,och speciellt vill jag dela detta nu, såhär i juletid. Låt julen vara barnens högtid och välj att prioritera rätt! <3

Ta ställning du med och välj en vit jul och snälla, va rädda om er!

All kärlek till er!

PUSS!

Fortsätt läsa

FUCK julångest!

Julen är härlig, lugn och alldeles fridfull, eller hur? Njaaa, alltså visst är den det, eller ja, den ska ju åtminstone i alla fall vara det. Jag har haft julfeeling iår, hade det runt första advent, sen har det bara gått utför. Jag känner inte så mycket härlighet, lugn och fridfullhet om jag ska vara helt ärlig. Jag känner mest stress just nu, och en längtan att julen ska vara över.

Sociala medier överhettas med JULMYS denna tiden på året. Men jobbar man i butik under dessa veckorna vill man inte äta pepparkakor på kvällen, jag vill inte höra Carolas ljuva stämma en enda sekund längre än efter klockan 20:00 och hör jag ordet julklappslek, well dont even go there!

Jättenegativ låter jag, jag vet, och så får det vara. Här är mitt ställe att skriva av mig på, att ventilera mina tankar och mina känslor. Julen är mysig, den är verkligen det, jag älskar egentligen julen, men i år är jag bara otroligt trött och otroligt sliten om jag ska vara helt ärlig. Förmodligen kommer jag kunna andas ut imorgon eftermiddag och förhoppningsvis njuta av en härlig kväll innan julafton och jag riktigt längtar tills jag får komma hem, hem till de småländska skogarna och känna lugnet.

Jag har forsats med lite i den här julstressen som jag så gärna vill hålla mig undan. Tycker julen har tappat sin mening lite i all köphysteri och tävlingar om vem som köper den dyraste och coolaste julklappen och lägger under granen. Jag är nöjd så länge jag får vara med dom jag älskar, det är faktiskt sanningen! <3

Så ja, endast lite om mina tankar denna fredag och jag vill skicka en uppmuntran till er att fokusera på vad som är viktigt denna julen! Ni själva, hur ni mår, samt era nära och kära! Tycker vi förbjuder julångest från och med nu och raderar allt som har med kaloriräkningsappar och träning att göra och fokuserar på att njuta av ledighet med nära och kära.

Jag satte ihop ett bonusavsnitt på min youtubekanal igår, med mina 5 bästa tips på att fucka julångesten i år. Ingen av er ska känna ångest denna julen, thats in the past!! <3

PUSS!

Fortsätt läsa

Hur fan ska man veta vad som är äkta?

Förstorat höfter och minskat midjan!

Förstorat brösten, breddat höfterna och minskat midjan!

Jag hoppas ni ser skillnad på de båda bilderna ovan? Och jag hoppas redan nu, när ni sett bilderna och läst dessa raderna hittills att ni förstår vad jag vill förmedla och vart jag vill komma med detta blogginlägg this time. En ”kollega” men också en inspiration till mig hade postat en liknande bild på sin instagram för några veckor sen som jag skrollade förbi i flöder. Mina ögon fastnade såklart, vänta lite här nu, vad är det jag ser? Jag tror varken ni eller jag förstår ( i mitt fall förstod) hur enkelt det är att manipulera bilder på mobilen idag. In på google play/app store, en snabb sökning och hundratals appar kommer upp som resultat, alla appar liknande denna som jag använt, där man enkelt kan manipulera sin egen kropp i bildformat och snabbt och smidigt slänga upp den på sociala medier och på så vis manipuler vår omgivning så vida pass, att ätstörningstatistiken stiger ÄNNU mer, för det är precis det den gör. Av en simpel anledning att det finns så satans mycket BULLSHIT på sociala medier och medier överlag.

Vem gör vi detta för? Alltså helt seriöst? Jag har aldrig någonsin använt mig av en sån här app, tills idag, då jag ville visa er. Varför vill jag visa er? Jooooooo för att berätta för er att allt det ni ser på instagram är LÅÅÅNGT ifrån äkta hörrni. Vi lever tydligen i en värld där vi är så besatta av att pleasa andra att vi faktiskt är beredda att förändra våra kroppar genom en mobilskärm, men i verkligheten ser kroppen helt annorlunda ut! Vad får vi ut av detta, egentligen? Personen som gör det mår dåligt över kroppen som han/hon besitter just nu och personer som ser hans/hennes bilder mår dåligt för att de önskar uppnå något som inte ens är äkta, något som inte ens finns i det verkliga livet.

Jag vill bara kika in och berätta detta för er. Till er som dagligen suktar efter att se ut som någon annan, som sitter på instagram med innehåll sprängfyllt av träningsinpo, som kanske sliter dag ut och dag in på gymmet för att uppnå en idealkropp, som svälter sig, kräks upp sin mat, som står framför spegeln och säger de grymmaste sakerna man kan säga till någon annan i spegeln varenda morgon. Till er vill jag säga sluta! Du är fantastisk, snygg, sexig och helt underbar. Din kropp är perfekt, perfekt för att den är din, perfekt för att den är alldeles alldeles unik. Du behöver inte större rumpa, heller inte mindre, du behöver inte väga mindre, eller mer på den där jävla vågen. Du behöver inget annat än att vara dej själv, och älska dig för det.

Och till er som faktiskt manipulerar innan ni slänger upp dem på instagram, sluta! Till er gäller samma sak som ovan. Du behöver inte manipulera något för att duga. Du behöver inte förstora den där rumpan och minska den där midjan. Din rumpa är bäst, din midja lika så! <3

Vi kan inte göra allt för att påverka kroppshetsen idag, men alla kan göra något. Börja med att vara snälla mot er själva. Börja med att vara äkta och sann mot dig själv. Berätta för dig själv att du dagligen duger, ta bilder på  dig själv och lägg gärna upp dem (mer kroppar åt folket) men lägg upp dem som dem är. Visa med stolthet vem du är och visa världen att du duger,

Till er som inte vill lägga upp bilder på sociala medier, välj bra förebilder! Välj dem som lyfter dig, dem som får dej att känna dig unik, som får dig att känna att du duger! För det är precis det du gör!

 

PUSS!

Fortsätt läsa

Jag är kär!

Flisan, du satte ord på känslorna med detta quote, så bra och så sant! <3

Okej hörrni, det är något som jag inte har berättat för er. Jag har helt enkelt velat hålla det för mig själv då man aldrig liksom riktigt vet vart saker och ting kommer sluta här i livet. Så istället för att dra igång något valde jag att istället hålla det för mig själv tills jag kände mig redo att berätta. Och det känner jag att jag är nu.

Jag är kär. Så supermega kär och sååå jäkla glad! Jag ska se hur det går att sätta känslor på hela denna situation, jag har inte kunnat det hittills till någon av mina närmsta, känns som jag bara svamlar och ler typ. Men jag ska försöka. Inte trodde jag att det bara skulle komma en person som skulle ge mig tillit tillbaka igen, inte trodde jag heller att det skulle vara möjligt att känna såhär och att det dessutom skulle vara såhär enkelt, efter allt som hände förra året. Tårarna rinner nu, jag har så svårt att beskriva det jag känner. Att något bara kan kännas så självklart. Hur vet man? När folk i min omgivning har beskrivit känslan att träffa rätt har jag bara tänkt: men vaaa, hur fan vet man, hur känns det?

Jaa ångest är ju inte involverat iaf, heller inte ledsamhet och tvivel, man bara känner, man bara vet. Det som så många har sagt till mig och som inte gått att beskriva, det känner jag minsann nu.

Rasmus heter han, och hur vi träffades? Jag raggade upp honom på Eurostop skulle man kunna säga, tänk vad väggarna hade varit annorlunda målade om det inte varit han som skulle gjort det (japp, han har målare som yrke). Vi skojjar redan om den pensionär jag är i jämförelse med honom, japp, jag har nämligen hittat mig en yngre man, det trodde jag minsann never och det känns som jag kan vara mitt galna och flummiga jag ut i fingerspetsarna.

Så ja hörrni, jag har adderat en person till i mitt liv, som gör mej så enormt glad och lycklig. Mest så att ni vet och inte undrar vad han är för nisse med tillhörande Mops (Märta the pug) när han dyker upp här, i vloggarna och på instagram lite då och då.

Shit vad livet kan ändras, inte trodde jag att  2017 skulle sluta med pojkvän. Men det är väl det som är det härliga med livet, det går aldrig ta för givet och det kan hända precis vad som helst. <3

Spread looove hjärtisar! ( har inte hunnit få någon bild på honom ännu, lovar att jag kommer bli betydligt mer aktiv med kameran gentemot honom hädanefter. ;))

PUSS!!

 

Fortsätt läsa

Ett självkärlekstips!

Godmorgon mina fina, och otrolit  glad lördag på er. Visst är lördagar härliga, nästan som fredagar, oavsett om man jobbar helg eller inte,  är fredagskänslan något alldeles extra! <3

Just för att det är lördag vill jag kika in med ett självkälekstips, det passar knappast bättre än på en lördag, inte sant? Helgerna är ju ändå heliga. Har man barn så är dom lediga, har man inte det så är man kanske själv det. Är man inte ledig har man ändå möjlighet att umgås med vänner och familj och man har den däe speciella helgkänslan i kroppen som är så underbar, oavsett om man jobbar eller inte, eller hur?

I min senaste vlogg på youtube körde jag självkäeleksmåndag som tema, där jag gav mina bästa tips på saker att göra för att lära sig älska sig själv. Ett utav tipsen är något jag verkligen tror hjälper. Det lyder: Gå runt naken ( eller i underkläder) . Jag fotar ju mig själv i underkläder dagligen för att inspirera er till att alla kroppar dugar. Detta har definitivt hjälpt mig till själv acceptans när det kommer till min kropp. Testa! Snälla du! Naken, eller i underkläder, jag lovar dej, du kommer lära dig älska din kropp snabbare. Du komer acceptera den för vad den är, illa kvickt! Testa, vad är det värsta som kan hända? 🙂

PUSS!

Fortsätt läsa

Självkärleksmåndag- Hur lär man sig älska sin kropp?

Godmorgon måndag och mina absoluta favoriter. Hur mår ni? Jag mår alldeles ypperligt, jag svävar lite på moln just nu, och ni kommer väldigt snart får veta varför jag gör det, jag lovar <3 Har inte velat nämna något för man vet ju liksom aldrig hur livet blir meeeeen nu känner jag mej redo att snart berätta!!

Ni vet vad som gäller på måndagar by now va? Japp, en ny video uppe på kanalen men idag med ett helt nytt tema som jag döpt till Självkärleksmåndag! Detta temat kommer vara återkommande och jag kommer att prata rom mängder av olika saker som har med kropp och självkänsla att göra. För ut var; Hur lär man sig älska sig själv? 8 tips på hur du kan lära dig att älskar dig själv helt enkelt. Missa inte och snälla kommentera om ni har önskemål på videos eller andra tips till självkärleksmåndagar framöver 🙂

PUSS och ENJOY!

Fortsätt läsa

Jag ska försöka mitt bästa att älska min kropp idag!

Jag ska försöka mitt bästa att älska min kropp idag!”

Ibland, när jag känner mig lite inspirationslös (vilket jag gör ibland ;)), googlar jag på bodypositive quotes för att hitta något härligt att dela med mig av till er. Igår, i samband med att jag satt och fixade bilderna ovan, hittade jag detta: ”Jag ska försöka mitt bästa att älska min kropp idag!”.

Något jag har fått lära mig sen jag var liten och gick hos psykolog är att ta en dag i taget. Jag är sämst på det när jag inte tänker på det men ger jag mig själv en liten påminnelse om det är jag bättre på att anamma det jag gör just här och just nu. Vi är också fantastiskt duktiga på att sätta höga krav på oss själv. Mål ska vara riktlinjer, inget som får oss att må dåligt för att vi eventuellt inte klarar av dom. Så idag vill ja att du fokusera på att göra ditt bästa! Vilka saker kan du göra för att må så bra som möjligt i din kropp, just idag? <3

Fortsätt läsa

Jag säger det förmodligen inte tillräckligt ofta, och det går inte säga det för mycket…

Något jag insåg när vi var iväg på semester var hur tacksam jag är över min familj. Självklart har jag insett det tidigare, men på något sätt blev det så uppenbart när jag fick spendera fyra dagar med er, där jag fick vara det enda barnbarnet och det förstfödda barnet, det blev så uppenbart när vi satt och skålade med champagne på min morfars 73 års dag, det blev så uppenbart när ni kom och mötte mig efter en middag med Allis, allt för att ni inte ville att jag skulle gå hem själv. Det blev så jävla uppenbart hur älskad jag är, och hur mycket jag älskar er!

Något man inser när man går igenom en kris är vilka som är äkta. Det märkte jag förra året när jag gick igenom förhoppningsvis det tuffaste året någonsin. Vissa drog sig undan, vissa slutade höra av sig, vissa liksom försvann. Vissa var kanske inte den vännen du trodde att dem var, den du trodde skulle ställt upp fanns helt enkelt inte där. Men det gjorde ni. Jag pratar naturligtvis om personerna jag så intensivt spenderade tid med i förra veckan, min mamma, min mormor och min morfar. Ni fanns där, ni fanns där förra året och funnits där alla andra år då jag har behövt er. Ni fanns där när jag hade ångest i högstadiet, ni fanns där när jag hade separationsångest från min mamma, ni fanns där i alla konstiga perioder och ni fanns där även förra året när jag behövde er som mest. Tack är liksom egentligen inte tillräckligt, heller inte JAG ÄLSKAR ER! Men det är ju på nått sätt allt jag kan säga. Tack och Jag älskar er är väl de absolut starkaste orden man kan säga till någon, så länge man menar dem? Och jag gör verkligen det, av hela mitt hjärta!

Vilka dagar vi fick på Gran Canaria. Mamma som inte alls gillar att resa vet jag mer än gärna vill göra om detta, och det vill sannerligen jag också. Vilka fantastiska människor ni är, mamma, mormor och morfar och jag så enormt tacksam att få ha er i mitt liv. Så Tack och Jag älskar er, såå jävla mycket! <3

Fortsätt läsa